Konstnären som aldrig jobbade med det hon ville är labil efter rättegångar och terapisamtal, barnskrik och rehab, ekonomiska redovisningar och skyddstillsyn, låsbyten och blåmärken. "Hon ser ut som jag gjorde precis innan jag kraschade" påpekar latinamerikanen glatt. Kanske vore det en ganska konstruktiv lösning tänker jag men kniper käft för det är inte min diskussion att ta.
Istället går jag hem till mitt, köper ingredienser till semlor och lyssnar på fulradio. Dammsuger, fortsätter att måla mina tavlor och ser hur mörkret faller utanför fönsterrutorna.
"När man borde sova men hjärnan gått på rave"
3 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar