Och jag kunde lämna min tillfälligt trasiga själ till någon annan.

Jag minns din ilska. Hur arg du kunde bli på hela förbannade världen som var så jävla full av orättvisor. Hur, när den växte sig så stor att den inte fick plats längre, rann ur dig som tårar. När jag känner så, när all satans hjälplöshet och trötthet och meningslöshet, ilska och sorg över alla vidrigheter som finns rinner ur mina ögon utan hejd, vill jag byta ut personen i soffan bredvid mig. Om så bara för en kvart. Så jag kan krypa över till din del av soffan och du kan viska att åh fina baby, jag vet, ner i mitt hår och jag kunde lämna min tillfälligt trasiga själ till någon annan och få tillbaka den hel.