Nyckelhistoriens epilog.

I övergången mellan kväll och natt ringer det. Mina nycklar är återfunna men vad hjälper det, låset är bytt och nya extranycklar är utdelade. Nåväl, jag slipper i alla fall berätta för Herr Hyresvärd att jag till och med lyckades tappa bort nyckeln till portuppgången, kanske inte vad man önskar att göra tredje veckan i lägenheten.

I matkön går gubbfan bakom mig i taket för att jag inte lägger upp pinnen som ska skilja matvarorna åt. Han knuffar till mig i ryggen och smäller upp den på bandet. Markering. Jag vänder mig om och tittar på honom. Ler åt den bittra saten. Han börjar muttra om att jag minsann är en sån som inte har koll på någonting annat än mig själv. Jag svarar att inte fan tänker jag ha koll på ditt i alla fall. Bitterfitta.

I Humlegården ligger snön kvar mellan träd, bänkar och gatlyktor. Det är en magisk liten vintervärld mitt i det grå. Jag ritar ett hjärta i frosten på en bil och önskar ägaren en bra dag, vem det än är.